Det övergivna huset

Jag går längs en öde spikrak skogsväg . Solen håller på att gå ned och allting är väldigt tyst . Jag kommer till ett stort gammalt trähus , men kan se att en gång i tiden var detta ett fint hus med ornamenterade fönsterkarmar och snickarglädje men nu är det silvergrått och färgen har flagnat av . En granruska slår ensamt mot ett av de övre fönstren . Jag går in i huset därför att jag bor här sedan en tid tillbaka med min fru . Det är något temporärt med hela arragemanget, som om vi bara bor här tillfälligt , kanske olagligt . Jag vet att något fruktansvärt har hänt här för länge , länge sedan . Ett ouppklarat mord och troligen är det därför huset är övergivet . Jag kommer in i en liten hall på övrevåningen . Jag måste gå igenom hallen som har ett stillastående moln av moskiter som hänger i luften. Jag vet att detta är en rutin som alltid följs när jag kommer hem . Moskitmolnet är alltid där . På ett rum på andra sidan hallen sitter min fru . Hon berättar för mig att hon under dagen mötte en elegant herre som såg ut som en gammaldags butler , en man som hon aldrig sett förut , och med en gång förstår jag att hon sett ett spöke , ett spöke som vet något om husets förflutna . Butlern sade till min fru att det var något i källaren som han tyckte att hon skulle se . Min fru sade att hon inte var intresserad .