På flykt med en hund

Jag var på väg genom en stad, på flykt undan något.
Jag hade en liten brun hund som var min vän,
den sprang vid min sida. Vi samtalade på
människors vis. Vi sprang genom hus och lägenheter,
uppför och nedför trappor. Ut och in genom fönster.
Vi sprang helt enkelt genom alla hus som var i vår väg.
Det var natt och väldigt drömlikt. I en bred trappa
stod alldeles fullt av strålkastarstativ med fyrkantiga
plåtar runt själva lamporna. De var vikbara och spretade
än hit än dit. Alla var släckta. Det var som en liten svart skog.
I ett hus var vi nära att bli upptäckta, vi blev sedan förföljda.
Ett äldre par stod plötsligt bredvid gången mellan några hus.
De hade genskjutit oss. Hunden hörde tydligen till dem.
De var mycket vänliga, de undrade varför vi inte
stannade, de ville bjuda på kaffe.